Don't be a stranger

Okej alltså vid det här laget tror jag inte ens att jag har några följare kvar. Känns ganska skönt på ett sätt faktiskt, haha!


Ett bra ställe att komma och ordbajsa på.

Okej, men. Sjukt mycket har hänt sen sist, as always.

Bytt jobb. Inre Kraft Hemtjänst gäller nu. Jobbat sen i Maj. Älskar det. Älskar mina kollegor. Dragit in vänner och familj in i företaget. Älskar kunderna. Favoriserar vissa. Bott på en soffa i 10 månader pga vattenkraft i huset. Varit till en spådam 2 gånger. Får se om det stämmer. Ehm. Ja. Sen lite mer privata tumulta grejer som kanske inte är värt att nämna för en öppen blogg, men.
Felicia är tillbaka i mitt liv ♡ Så tacksam för att ha en vän som henne.



Blogg.se appen må dock vara den största skit jag stött på.
Skitsamma.

Likförbannat har jag inte växt upp än och ändrat mina sov vanor än. Likförbannat ligger jag vaken klockan 4 på natten och kan inte somna för att det snart är julafton. Och det är inte ens snart - snart! Utan jag måste först upp och jobba om 3 timmar, köpa den sista julklappen, handla skinkan, göra den och hinna vara med på uppesittatkvällen innan det är jul. 

Men jag ser väl fram emot den för mycket antar jag.

Att jobba inom hemtjänsten i vårt samhälle idag får mig inte att längta till att bli gammal direkt. Många tanter talar om hur deras vänner får kapa benen av sig för den otäcka sjukdomen diabetes. (Inte supertaggad på att berätta för dom att jag har det heller - sker endast när de försöker proppa på mig kakor till 2 fikat)
Men även att man är nästan rädd för att fråga vissa hur de kommer att spendera sin jul eftersom att man aldrig ser eller hört om någon närstående.

Förbannat. Jag kom just på att jag lovat en gamling att skrubba ryggen i duschen innan jul. Hur ska jag hinna med det? 

Ibland är det nästan att jag är för snäll och gör mig själv lidande för att jag vill göra alla gott. Det blir så svårt om någon av dom börjar tycka om mig och favorisera MIG. Eftersom att det lätt händer att det bara blir jag som duger till saker. Att jag duger bättre till att följas åt med en kollega än den nya. Att bara jag får skrubba en viss kund på ryggen. Att bara jag vet vad personen i fråga vill ha handlat. 

Jag är inte bättre än någon annan av mina kolleger. Dom är minst lika bra, om inte bättre. Vi gör alla ett bra jobb och jag älskar varenda en av dom. Visst, vissa gnäller mer och säkert jag också för det blir en grej att göra om någon börjar.

Jag vantrivs lite av att se när det är något som tynger mina kollegor eller kunder. Jag försöker alltid hjälpa dom.
Värre dagar är när jag försover mig. Då förstör jag bara för allihopa. Eftersom alla blir lidande. Jag, kunden och kolleger. Eftersom att det är tiden vi jobbar emot. Hade det inte funnits en tid att passa hade det varit hur bra som helst. Hade aldrig funderat på ett annat ställe att spendera min tid på då. Tänk om man fick välja sina kunder? Tänk om kunderna fick välja oss?

Jag förstår att det inte skulle fungera med alla, men iallafall med nån favvis.

Såg nu att jag skrev "på grund av vattenkraft i huset"

Anledningen till varför jag inte rättar är för att blogg.se appen är den största skit jag skådat. Nä men det går inte att välja ett stycke och rätta. Skulle jag rätta det måste jag radera allt

Och jag bryr mig inte. Jag är bara här för att ordbajsa.

Du är lite som den dagbok jag startade men aldrig avslutade.

Här har ni en fin bild på min sambo och Nemo